Natthöst i Boo

Mina fötter inuti strumporna är höstkalla med brinnande stearinljus framför mig och min underbart nydoftande mac - kompis intill en vas med höstplockade torklöv som ändå står i vatten för att det känns bättre så. Jag sitter i köket i Saltsjö - Boo efter en spännande o - fredagsaktig (på ett bra sätt) kväll med en nyfunnen god vän. Jag befinner mig mitt inne i en period av mitt liv som jag alltid har föreställt mig att jag vill uppleva en dag. Det är som en oändlig kladdkaka. 


För ett år sedan såg jag mig själv springa i trapporna på Berghs School of Communication. Jag gör det varje dag nu, svettig och med mjölksyra i benen och en obeskrivlig till och med måndags - vilja som endast uppkommer när jag känner riktig meningsfullhet. Jag får det bästa av två världar, för jag fortsätter att utmana mig själv när jag flyttar till Sydney i vår. Billy Blue Freja's Collage of Defuckingsign. Hej.

Jag känner mig sådär härligt nördig när jag slänger upp min vän (Mac) i knäet så fort jag får tillfälle för att fila till mitt typsnitt eller fylla i en teckning som inte har med något projekt att göra egentligen utan bara för att jag skulle kunna sitta så här 10 timmar till. 

Å, vilken lyx att få tillåtelse att följa sina drömmar. Det inger en sådan frihetskänsla och det flaxar till i magen när jag vet att jag ska fixa det här på egen hand. Jag älskar att Daniel vet vad följa sina drömmar är, och jag älskar att jag ska få springa ner honom i maxhastighet den dag han står i min nyinbodda stad hur mycket utmaning det här än kommer att bli. Skönt att få vara trygg i en famn som faktiskt befinner sig på andra sidan jorden. 

Spännande, kreativa människor tillhör min Frejavardag och jag njuter av nyvunnen kunskap, häftiga kvällar och date-parfym-sprut som inträdesbiljett på skoldisco. De hala stentrappsstegen och Claes Von Sydows fötter när han står på tå i ren exaltering. Fika - tantens ständiga förvirring även om frågorna alltid är detsamma, häftiga tankar och regnbågens personligheter.


Mina knän är glada och jag bara flyyger fram i mina gympaskor, gärna halv 7 på morgonen för att jag är så lycklig att jag kan springa igen så att jag inte märker vad klockan är när jag andas ut ånga som skymmer isklar luft för varje otränat andetag jag tar i Boo - skogen. Daniel och jag äter och äter, som om vi tar igen allt vi missade i våras av olika jättespännande anledningar. Det ser ut som om vi har fem ungar, men det är bara vi. Och jävlar vad vi äter. Glassiga knäckemackor med korv + ost + tomat + sallad + "Freyas förföriska örtsalt" (gåva från pappa) tillsammans med Cleopatra's beauty - te från utomlands och Frejagjord musli i honungsyoghurt med banan.